Linnea

Mitt namn är Elin Linnea Lindroth och är född 1998 i april. Nu innan jag flyttade till Rättvik har jag bott i Östersund med mina föräldrar och storebror. Jag går en naturvetenskapslinje som jag kombinerar med NIU hopp. 
Jag som person har varit enormt blyg, vilket jag tycker har förbättrats väldigt mycket, men såklart sitter de kvar lite. Men när jag känner mig bekväm blir jag väldigt pratglad och sprallig, sen gillar jag att mysa och att ha personer nära. Jag är inte speciellt lång, ca 1.64 sen kan jag inte påstå att jag är smal, men ej tjock heller. 
Utöver ridning och skola så gillar jag väldigt mycket att spela fotboll, jag har spelat sen jag var 5 och det har gått väldigt bra. Jag var till Halmstad på elitläger, spelar med äldre osv.
 
Ridit har jag också gjort länge, 10 år kanske? Började som många, på ridskola. När jag ridit där i 3 år och troligtvis utvecklats en hel del blev jag tillfrågad att börja tävla på en riskokeponny. Han hette Vallas Mexx och var en D-ponny. Vi skuttade runt på lite clear rounder och hade allmänt skoj bara. Sen kom det en bråkig vit liten B-ponny till ridskolan som jag fick rida, jag hatade honom. Men efter några gånger såg jag hans glimt i ögat och kunde inget annat än älska ponnyn. Med honom tävlade jag i två år, samtidigt tävlade jag också en riktig tjockis, Kapten (den flygande köttbullen). Båda dog tyvärr nu i sommar.. Sen dess har jag tävlat lite mer olika ridskoleponnysar, privatponnysar och sen äntligen 2012 fick jag min egen dampunge,
 
Dooneens Friend, som jag kallar för Freddie. Han är en D-ponny valack f03, imp från Irland. Med honom tävlar jag i hoppning, men vi är riktigt sugen på att prova på fälttävlan! I dagsläget tävlar vi på lb & la nivå. Dock tränar vi betydligt högre. När han kom till mig 19 januari 2012 så såg han ut som ett benrangel i princip, inga muskler och inget "fett". Spänd som satan och litade inte på någon, jag fick knabbt lyfta handen till huvudet när jag stog brevid honom för då flög han upp i luften. Men jag har jobbat och kämpat och med mycket hjälp har han hittat sin plats hos mig och kommer springandes när jag ropar, litar på mig och ser ut som biffen själv. Han är otroligt svårriden och en riktig enmanshäst eftersom han har svårt att lita på människor. Men när han väl öppnat sig för en är han en gosegris med ett hjärta av guld. (+ i kanten bara att han är jordens snyggaste ponny)
 
freddie ^
Albin^
 
Kapten ^
 
Felizia & Tittut^
 
 
Tina & jag när vi slutade nian.
 
 



Kom ihåg mig?